FUNDERADE....

...................en massa.
Tänkte skriva ned det fast lyckan vände.
Äh, jag skriver lite om det endå.
Ibland, eller ganska ofta är jag ledsen.
Spelar ingen roll ifall jag är i ett stort rum med massor av snälla vänner så känner jag mig så ensam.
Har alltid gjort det.
4 år.
Jag var 4 år första gången jag kände så.
Visst är det märkligt?
Inge vidare.
Jag hoppas verkligen att det inte kommer gå i arv till mina barn.

PÖSS!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0